missfrid

Jag kan känna mig lite stressad över saker och ting som jag har framför mig. Ni som känner mig vet att jag älskar att njuta och leva i nuet, men att jag har lite svårt att låta bli å filosofera om framtiden. Jag prövar att leva vecka efter vecka, men det blir mycket planering till tiden innan Italien. Om tre veckor är det ju julafton! Jag har grejer som ev ska inhandlas och fixas, vänner jag ska hinna träffa osv. Jag ska tillexempel iväg till Vejle på tisdag nästa vecka och hämta hem mina möbler från Peter. Det är ju helt galet va tiden går snabbt. För ynka 2 månader sen satt jag på Jylland arbetslös och grät floder så mycket jag längtade hem. Vipps så är jag singel, arbetar på världens skönaste arbetsplats, lever livet med underbara människor och ska iväg på säsong och starta upp en helt ny destination för Nortlander. Livet har sina kurvor, dåliga som bra. Och jag kan ärligt säga att nu mår jag så himla bra. Jag är inte arg och bitter över det som hänt, jag får se det som en "fördel". Seperationer gör ont och det är omtumlande, men det vi inte dör av det gör oss starkare.