missfrid

Min fina pojke har åkt hem till Vejle efter en helg tillsammans i Höllviken. Jag saknar honom redan väldigt mycket:( Att pendla till varandra är lite så, besvärligt. Man saknar varandra och tiden man får tillsammans går påtok för snabbt. Rätt som det är så var helgen slut. Men den som väntar på något gott. I augusti tar pendlandet slut och ett nytt kapitel tar start i mitt liv. Med mina små fågelunge vingar tar jag mitt första flyg ur boet från mamma och pappa. En stor och vuxen brud, redo för nya utmaningar!

I lördags var vi på IKEA och ILVA. Kollade på möbler, diskuterade inredning och smak. Jag är en person som Älskar mys och känslan att känna sig riktigt hemma. Mycket söta detaljer och levande ljus. Peter med sitt praktiska sätt att tänka pratade om förvaringsmöbler, utrymme till kläder, böcker (alla hans stora läkarböcker) och sånt.. tråkigt, som aldrig skulle slå min tanke. Jag insåg att det är där vi väger upp varandra. Han får mys och krimskrams kunskap i utbyte mot praktiskt tänkande.

Nu ska jag slappa soffan och om kort hoppa sängen.
Imorgon är det arbete som väntar.
Puss å nattinatt!