missfrid

Yes mina damer och herrar, jag är sjuk. Inte såndär på lådsas sjuk, utan hög feber upp och ner om dagarna, en näsa som rinner och öron som trycker. Sist men inte minst en hals som jag inte har lust att svälja med. Jag överdriver inte när jag skriver detta, men igår när jag var ute och gick började jag faktiskt gråta över frustrationen att jag fick det svårt att andas och inte vågade svälja.. Det kändes lite pinsamt då jag bröt ihop i en uppförsbacke "i min ensamhet".. Trodde jag. Bakom mig kommer en av Nilsen guiderna Mark gåendes och får syn på ynkliga mig. Han förväntade sig nog inte mitt svar på varför jag stod och grät som jag gjorde.. och att det var för att jag inte vågade själva då det gjorde så ont.. Tur att han är så rar och muntrade upp mig. Uppförsbacken gick betydligt bättre med sällskap:)



Nog om att tycka synd om mig själv, det försvinner snart med tanke på hur många piller jag stoppar i min om dagarna.

Nu ska jag käka middag, puss å kram!