missfrid

Vad ska man säga nu då. Fan? Varför tog jag inte sakerna med mig? Hur kan någon ha sätt sakerna när datan låg under sätet och väskan under en hög av kläder? Har någon följt efter? Har något jävel varit så fräck att de spionerat och haft uppsyn?! Åh jag blir tokig!!!! Inte mycket att göra åt nu mer att skriva upp all skit som låg i, försöka leta upp kvitton.. ( som jag såklart jämt slänger:'( ) Det känns så hopplöst. Och mina bilder, mina minnen från Guadeloupe tillsammans med Tord. Borta... Mina privata bilder, när jag ligger på stranden i bikini, andra lättklädda bilder, utflyckter, fest bilder från i sommras, mina CVn, min musik till iopd och alla filmer. Min mobil jag fått av Tord.. Min ipod med all musik, jag vet ju inte ens vad det är för låtar som jag lyssnar på:( Mina ögon är helt uppsvullna efter alla tårar som runnit. Tur att jag har världens bästa pojkvän! Vad hade jag gjort utan dig?

Inte bara har mina saker blivit stulna, utan min trygghet därpå. Jag kommer aldrig kunna lämna något någonsin, inte ens där man känner sig som tryggast. Jag stod hundra meter ifrån, om inte kortare. Någon jävla pitt har gjort det mitt bakom ryggen på mig! Mitt på ljusa dagen, bland folk, på en öppen plats där alla kan se. Det gör mig väldigt rädd.. Vart håller folk på med? Vart har moral tagit vägen? Att folk inte kan hålla händerna borta från saker som inte är deras. I vår bil!!! Det är förjävligt. Inte nog med att vi blev bestulna, en mamma i Malmö vars 2-åriga barn blev nappad och hölls som gisslan. En ung man hängde sig live på nätet via webbkamera.

Det är årets skitdag enligt mig.